Äkta vara

Förfalskade produktkopior urholkar inte bara värdet i de varumärken som de imiterar. De sätter också såväl arbetstillfällen som mindre misstänksamma konsumenters liv på spel.

Låt mig börja med en bekännelse: En gång köpte jag en falsk skidjacka. Det var inte meningen. Plagget såg helt äkta ut, men var påfallande billigt. Möjligen borde butiksläget (ett skjul vid vägkanten på Beijings gamla silkesmarknad) ha tänt en varningslampa. Men den falska produktens verkliga kvaliteter blev uppenbara först i skidbacken. Kölden sipprade in då jag stod stilla och ingen svett tog sig ut. Att bära jackan var som att vara insvept i en plastpåse. Och när jag mötte andra skidåkare som bar äkta vara såg jackan påtagligt falsk ut.

Förfalskning är att imitera en artikel eller en produkt i avsikt att falskeligen presentera dess innehåll eller dess ursprung för att nå ekonomisk vinning. Vanligast är att pengar och dokument förfalskas, men det kan lika gärna handla om klockor, kläder, programvara, medicin och mekaniska komponenter. Till och med hela motorcyklar och bilar har förfalskats. Ibland förpackas den falska produkten som en riktig och säljs till samma pris som originalet. I andra sammanhang säljs uppenbart imiterade produkter till ett lägre pris. I båda fallen gäller emellertid att de falska produkterna har tillverkats med sämre material och billigare metoder än sina original, och att de därför har lägre kvalitet.

I dag är förfalskning av välkända märkesprodukter en stor och växande industri. Under 2007 beslagtog tullpersonal inom Europeiska unionen 17 procent mer förfalskat gods än året innan – en låg uppskattning av den verkliga ökningen av verksamheten eftersom möjligheterna till Internetförsäljning har ökat småhandeln enormt. Kina är källa till nästan 60 procent av allt beslagtaget förfalskat gods. Omkring 75 procent av alla falska läkemedel kommer från Indien och Schweiz. Viagra, den välkända medicinen mot impotens, är för närvarande det mest förfalskade läkemedlet. Falska piller säljs i stor omfattning via Internet.

Men förfalskning har långt allvarligare konsekvenser än bara irritationen över att Rolex-klockan eller skidjackan som föreföll vara ett kap visade sig vara motsatsen. Förfalskningar kan urholka värdet hos ett varumärke och rasera förtroendet för ett handelsnamn som noggrant och målmedvetet har byggts upp över tiden. En förfalskning kan allvarligt skada ett företags verksamhet och hota dess medarbetares uppehälle. Då det gäller kritiska komponenter eller läkemedel kan det vara en fråga om liv och död.

Förfalskning är en verksamhet som troligen är lika gammal som handel i sig. Några av de tidigaste exemplen står att finna 600 före Kristus, då det ofta var brist på äkta mynt och inofficiella mynt togs fram som komplement. I de avlägsna romerska provinserna vid den tiden var detta ett sätt att se till att valuta fanns tillgänglig för handel. Tusen år senare hade förfalskning blivit en avancerad och etablerad verksamhet med regelbunden myntslagning i mindre ädla metaller än originalmynten.

Myndigheterna försöktestävja förfalskning med hårda straff. Handlingen att förfalska valuta betraktades som en form av förräderi, eftersom det medförde risk att ett lands hela ekonomi destabiliserades. 1162 avrättade den kinesiske kejsaren Gaozong av Songdynastin myntförfalskare och gav belöning till angivare. I England dömdes Thomas och Anne Rogers till döden 1690 för att systematiskt ha skalat av tunna flagor från mynt. Han hängdes, sprättades och fyrdelades medan hon brändes på bål.

Penningförfalskning fick ett uppsving genom lanseringen av papperspengar och kom till och med att bli ett krigsvapen. Britterna skickade falska sedlar till de amerikanska kolonierna under deras krig för självständighet. Samma tanke låg bakom operation Bernhard, ett tyskt försök att destabilisera de allierade makterna under andra världskriget.

I dag är förfalskning en profiteringsmetod som samvetslösa aktörer använder för att dra nytta av vanliga människors omisstänksamhet. Detta får konsekvenser i stora delar av vårt dagliga liv. Det finns mängder av historier om människor som blir sjuka eller dör efter att ha konsumerat falska livsmedel eller alkoholdrycker med glykol eller metanol. Kasserat och infekterat djurfoder packas ibland om och säljs som del av processade köttprodukter för människor. Vanliga hygienprodukter som schampo eller tvål med kända varumärken kan lätt imiteras med falska ingredienser som kan skada användarnas hälsa – som 1994 års förfalskning av tvättmedlet Blue Horizon i Storbritannien. Förfalskningen innehöll kaustiksoda som orsakade brännskador.

Falska produkteri säkerhetskritiska tillämpningar kan betyda livsfara. 1978 beordrade amerikanska FDA (Food and Drug Administration) återkallande av hjärtpumpar efter att man hade upptäckt falska ventiler. 1989 störtade ett Convair 580-flygplan med 55 passagerare i Nordsjön på grund av att falska reservdelar hade använts. Andra falska reservdelar har hittats i flera militära flygplan i USA. Och 2007 upptäckte Federal Aviation Authority – USAs motsvarighet till Luftfartsverket – falska lager i vissa helikoptrar i USA. Falska komponenter har till och med hittats ombord på rymdskyttlar, även om det inte finns några tecken på att de har orsakat komponenthaverier. Internationella Motor and Equipment Manufacturers Association uppskattar att värdet på marknaden för förfalskade bilreservdelar uppgår till tolv miljarder US-dollar och växer snabbt.

Köp av falska produkter har också en annan aspekt – verksamhetens koppling till organiserad brottslighet. Eftersom tillverkarna illegalt kopierar och producerar varor för att lura omisstänksamma köpare och profitera på dem, har de inga skrupler när det gäller dåliga arbetsförhållanden, att använda barnarbetare eller att miljö­lagar inte respekteras.

Själv lärde jag mig en läxa av erfarenheten med jackan och gick omgående till en auktoriserad återförsäljare och köpte äkta vara. Nu kan du se jackan och dess ägare i komfortabelt samarbete under skidsäsongen i de österrikiska alperna.