En ny industriell revolution

En ny industriell revolution

Nu sveper den fjärde industrirevolutionen över världen. Den präglas av det vi kallar Industrial Internet of Things (IIoT) och utvecklingen pekar mot ökad effektivitet och produktivitet, samtidigt som den globala ekonomin växer med 12 biljoner euro till år 2030.

Text Daniel dasey
Illustration Studio muti –
folio art

Forskning & teori

Ett tungt järnmalmståg rullade i slutet av 2017 ut ur staden Tom Price i gruvregionen Pilbara i Western Australia, och körde den 10 mil långa sträckan till orten Paraburdoo.

Inget konstigt med det – resan längs den dammiga ökenjärnvägen var lika händelselös som vanligt – men skillnaden var att det inte fanns en enda människa ombord på tåget. Tågoperatören, gruvföretaget Rio Tinto, förlitade sig i stället på en mängd sensorer som kommunicerar med mikroprocessorer och en fjärrstyrningscentral för att med exakthet manövrera tåget längs spåret. Den lyckade testkörningen banade väg för världens första helt autonoma långdistansjärnväg för tungt gods som planeras till slutet av 2018.

Exemplet visar den anmärkningsvärda potentialen hos IIoT – Industrial Internet of Things, vilket brukar översättas till ”Sakernas internet för industrin”. I praktiken handlar det om ett nätverk av inbördes kommunicerande maskiner som förändrar industrin i grunden.

– För bara några år sedan avfärdade många IIoT som en tillfällig hajp. Men i dag investeras mycket pengar i tekniken, över hela världen. Tillverkare i Kina försöker behålla sin konkurrenskraft, USA vill ta tillbaka produktion från Kina och i Europa får många smarta fabriker statligt stöd, säger Brian Buntz, Content Director inom IOT Institute, den ledande nyhetssajten och webbmötesplatsen för Internet of Things (IoT).

Om du kliver in i en fabrik om 15 år är det kanske inte mycket du känner igen.
Erik Walenza, VD för IoT ONE

Även om definitionerna varierar betraktas IIoT som en del av Industri 4.0, den fjärde industriella revolutionen sedan ångmaskinernas genombrott under 1700-talet. Den andra revolutionen handlade om löpande band och globalisering, den tredje om internet och robotar, medan den fjärde och pågående, IIoT, fokuserar på att utnyttja big data, sammankopplade sensorer, autonoma maskiner och artificiell intelligens. Tankesättet utgår från Sakernas internet, det vill säga Internet of Things – systemet för uppkopplade enheter som styr prylar som Google Home-högtalaren eller Fitbit-armbandet – men tillämpat i ett industriellt sammanhang.

Genom att montera sensorer på industriella komponenter, koppla upp delsystem, samla in stora datamängder och med hjälp av avancerade dataprocesser vaska fram värdefull information, minskar företagens behov av anställda som utför okvalificerat arbete samtidigt som produktiviteten och effektiviteten ökar. Vilken potential IIoT verkligen har återstår att se, men en rapport från IBM 2017 listade några av de viktigaste fördelarna för industrin: förutsägbart underhåll, smart mätning, spårning av enheter, uppkopplade fordon och förbättrad flottadministration.

Analysföretaget Industry ARC bedömer att det globala värdet på IIoT-marknaden passerar 105 miljarder euro omkring år 2021, medan konsultföretaget Accenture i sin rapport Winning with the Industrial Internet of Things uppskattar att tekniken bör kunna tillföra världsekonomin 12 biljoner euro före år 2030.

IIoT är ännu i sin linda, men Brian Buntz anser att det finns många exempel på företag som redan använder tekniken på innovativa sätt.

Victoria Van Camp, CTO and President, Innovation and Business Development, SKF:

– Vi befinner oss i en tid när ny teknik, återigen, gör det möjligt för tillverkare och tjänsteleverantörer att göra affärer på ett nytt sätt – som att ta betalt för uppnådd förbättring snarare än för själva produkterna. Varför har vi inte gjort så för länge sedan? En orsak är att vi inte har haft tillgång till nödvändig information för att mäta och förbättra ”prestanda” i processer. För mig handlar IIoT om att använda realtidsdata från flera källor och dra slutsatser, det vill säga omvandla data till information, så att automatiska åtgärder kan vidtas innan någonting händer. ”Åtgärd” kan i det här sammanhanget vara att korrigera processparametrar i realtid, justera smörjningen, beställa reservdelar i förväg … och mycket annat. Maskininlärning och artificiell intelligens (AI) är grundläggande för IIoT. Annars kommer vi att drunkna i ett hav av signaler, data och information.

Victoria Van Camp

Victoria Van Camp

Rio Tinto använder samma teknik som för sin nästan helt autonoma järnväg för att koppla samman och styra en flotta av autonoma gruvtruckar, borriggar och drönare i sina anläggningar. Det ökar effektiviteten och människor slipper arbeta i skadliga miljöer.

ABB utrustar sina industrirobotrobotar med sensorer som meddelar sina operatörer när underhåll behövs. Det eliminerar behovet av rutinmässigt planerat underhåll och minskar stilleståndstiden. Det globala e-handelsbolaget Amazon använder wifi-anslutna robotar som plockar varor från lagerhyllor och packar kundorder.

Erik Walenza driver webbplatsen IoT ONE, som kopplar ihop IIoT-leverantörer med företag och organisationer som behöver IIoT-lösningar. Förutom listor över kundcase och IIoT-lösningar har webbplatsen ett Top 100 IIoT-index över leverantörer som sticker ut, baserat på enkäter och analys av företagens utbud. Erik Walenza nämner teknikföretagen IBM och Intel, programvaruleverantören SAP, nätverksföretaget Cisco och det multinationella konglomeratet General Electric som ledande inom IIoT.

– IBM har ett konsultfokus, vilket innebär att företaget är starkt fokuserat på kundcase och anpassar sina lösningar till olika marknader. SAP har i stället varit ledande när det gäller att skapa en öppen IoT-plattform som andra företag kan ansluta tredjepartsappar till. Cisco satsar hårt på tekniska innovationer för att undvika inkörningssvårigheter på områden som sensornära databehandling och cybersäkerhet, medan både Intel och SAP satsar på samverkan då de har likartad teknik. GE i sin tur tänjer på det möjligas gräns med sin molnbaserade plattform Predix för industriella tillämpningar, säger Erik Walenza.

Hur ser då framtiden inom IIoT-sektorn ut? Brian Buntz och Erik Walenza anser att det finns såväl problem som stora vinster med den nya tekniken.

En av utmaningarna är hanteringen av den enorma mängd data som ackumuleras av alla sensorer i industriella processer och maskiner. Datainsamlingen kan ge information som ökar effektiviteten och öppnar för nya tjänster av olika slag. Data kan dock stjälas av cyberbrottslingar eller konkurrenter, så säkerhetsfrågorna måste ses över.

Industrial Internet of Things handlar om hur man använder sig av big data, sammankopplade sensorer, autonoma maskiner och artificiell intelligens.

Industrial Internet of Things handlar om hur man använder sig av big data, sammankopplade sensorer, autonoma maskiner och artificiell intelligens.

Vidare återstår att bestämma vem som äger den data som samlas in, till exempel från ett nätverk av uppkopplade fordon. Är det tillverkaren, som använder data för att tillhandahålla tjänster, eller är det fordonsägaren?

Oavsett hur dessa frågor blir lösta är det inget tvivel om att IIoT kommer att omvandla industrin under de närmaste åren.

– Kostnaderna för IIoT-teknik är på väg nedåt vilket gör att affärsnyttan blir tydligare. Om du kliver in i en fabrik om 15 år är det kanske inte mycket du känner igen, säger Erik Walenza.

SKF och IIoT

SKF har länge insett vikten av digitalisering inom industrin. Företaget började implementera vissa element i Industrial Internet of Things redan för många år sedan och fjärrövervakning av maskiner har varit en realitet i 15 år. SKF har i dag cirka 1 miljon lager installerade som är uppkopplade mot molnet.

SKF Insight är ett trådlöst tillståndsbaserat övervakningssystem för lager. Dess sensorer mäter variabler som vibrationsnivåer och temperaturer för att upptäcka avvikelser i ett tidigt skede. Det minskar risken för oplanerade stillestånd och ökar serviceintervallet.

I samarbete med sina partners Siemens och Bombardier levererar SKF koniska rullager med integrerade sensorer till det nya snabbtåget ICE 4 som ska trafikera Deutsche Bahns nätverk i Tyskland – ett projekt värt totalt 6 miljarder euro. Lagersensorerna övervakar hjulens varvtal och rotationsriktning och insamlade data används sedan av tågets bromssystem.

Inom verkstadsindustrin ingår SKF prestandaavtal där process- och maskindata styr processoptimering, välplanerade driftstopp och maximerad drifttid.
 

Försäljning och råd

evolution@skf.com

Företaget öppnade nyligen ett centrum för programvaruutveckling i Sverige. Här utvecklas nästa generations teknik för datainsamling, analys och automatisk diagnostik. Centret utvecklar också AR/VR-lösningar, som ger tekniker en överblick av tekniska data, instruktioner och realtidsinformation om maskinprestanda i samband med inspektioner hos kund.

Relaterat innehåll