En värld i solen

En värld i solen

Det framtida energilandskapet är fortfarande till stor del terra incognita, men med den ökande efterfrågan på energi, tillfredsställd av en snabbt växande förnybar energisektor, kommer landskapet under alla omständigheter att skilja sig radikalt från dagens.

Text Jan Lindroth
Illustration Michele Marconi

El-, gas- och vattenförsörjning

För bara några år sedan var ett samtal om energi i stort sett lika med ett samtal om oljepriser. I dag är olja fortfarande på tapeten, men diskussionen handlar snarare om hur oljeanvändningen ska minska. Efter år av felaktiga satsningar har övergången till energikällor som sol och vind börjat accelerera, och det i en takt som har överraskat till och med de mest erfarna experterna.

Även om den totala efterfrågan på energi fortsätter att öka kommer sol och vind att vara betydande energikällor under de kommande årtiondena. Mellan 2000 och 2015 växte det globala energibehovet med 2 procent per år. Även om denna tillväxt förväntas minska till 0,7 procent per år fram till 2050 kommer det sammantaget att behövas mycket mer energi. Detta enligt rapporten Energy 2050: Insights from the ground up, från det globala konsultföretaget McKinsey.

En ny industriell revolution väntar.
Isabelle Kocher, VD för Engie

Rapporten hävdar att energieffektiviteten kommer att bli en helt annan under de närmaste åren, men eftersom världens befolkning fortsätter att växa – om än i en långsammare takt än tidigare – och levnadsstandarden förbättras över hela världen, kommer efterfrågan på elenergi att öka. Enligt en ny rapport från Bloomberg New Energy Finance förväntas efterfrågan på elenergi i hela världen öka med 58 procent till år 2040. Detta kommer att pareras genom en fördubbling av installerad kapacitet, till cirka 14 000 GW år 2040.

En annan viktig faktor för energibehovet är den pågående elektrifieringen av transportsektorn. Investeringsbanken Goldman Sachs tror att mer än 20 miljoner elbilar kommer att säljas i världen fram till 2025 och att traditionella förbränningsmotorer når sin topp 2020, för att sedan börja minska.

Framtiden spås dock bli mindre energiintensiv än i dag. McKinsey tror att det år 2050 bara behövs hälften så mycket energi som 2013 för att producera lika mycket BNP. Vi får mera för mindre helt enkelt. En förklaring är att tjänster utgör en allt större del av den globala ekonomin, och tjänster är vanligtvis mindre energikrävande än varor. En hårklippning kräver till exempel mycket mindre energi än att producera en ny resväska, även om priset och därmed värdet kan vara ungefär detsamma. I Indien förväntas tjänsteandelen av ekonomin öka från dagens 54 procent till 64 procent år 2035.

Ny teknik och en digitaliserad och automatiserad ekonomi ökar energieffektiviteten och dämpar efterfrågan, även när befolkningar och ekonomier växer. År 2017 passerade LED-belysning traditionella glödlampor och lysrör i försäljningsvärde. Goldman Sachs tror att den el som används för belysning i USA år 2050 genom ökad användning av LED-ljus kommer att minska med 62 procent jämfört med i dag.

Digitalisering påskyndar tillväxten av tjänster och förvandlar materiella varor som cd-skivor och böcker till digitala tjänster. Denna utveckling gör hela ekonomin effektivare. Teknik som big data, smart mätning, självkörande bilar och decentraliserade energinätverk är viktiga faktorer för ökad energieffektivitet.

Framtidens energiförsörjning

Ett påfallande undantag är den extrema spridningen av nätverkande enheter – som smarta telefoner och surfplattor, men även fordon, kameror, sensorer av alla slag, hushållsapparater etc. Antalet sådana enheter förväntas öka till minst 50 miljarder år 2020 och tillsammans kommer de att förbruka 1 140 TWh energi per år, vilket motsvarar den totala elanvändningen i Kanada och Tyskland tillsammans. Det mesta av denna energi skulle dessutom förbrukas medan enheterna befinner sig i vänteläge utan att göra direkt nytta. En analys från den internationella energimyndigheten IEA (International Energy Agency) visar dock att om bästa tillgängliga teknik införs kan den här typen av förbrukning minskas med över 60 procent.

Energi används smartare och effektivare, men samtidigt ökar energibehovet. Så var ska vi hämta denna extra energi? Svaret finns utanför dörren – sol och vind.

I dag är industrin för förnybar energi till största delen kinesisk och till skillnad från för ett decennium sedan, då den i huvudsak var tysk, inte på långa vägar lika kostnadskrävande. Strävan att bekämpa klimatförändringar och smog har pressat kostnaderna dramatiskt. I dag är sol- och vindkraft fullt konkurrenskraftiga gentemot fossila bränslen på många marknader, även utan offentliga bidrag.

Dagens solenergimoduler kostar en tiondel av vad de kostade 1990. Solenergiproduktion har blivit 72 procent billigare sedan 2009 och priserna förväntas pressas med ytterligare 67 procent till år 2040. Denna utveckling har satt en aldrig tidigare skådad fart på byggande av vind- och solenergiparker. Elbilar blir också billigare och försäljningen ökar, vilket pressar batteripriserna – en viktig faktor för omställning till en grönare transportindustri.

Bloomberg New Energy Finance spår att omkring 6 biljoner amerikanska dollar investeras i vindkraft och solenergi fram till 2040, vilket helt kommer att förändra världens elmarknader.

Cirka en tredjedel av den nya kapaciteten förväntas dessutom ligga i småskaliga anläggningar, som på tak till privata bostäder. Detta kräver ökad systemflexibilitet, inklusive batterier och snabbare reaktioner på ett föränderligt effektbehov.
 

Försäljning och råd

evolution@skf.com

Så det är en skön, solig och blåsig ny värld som väntar. Eller, som Isabelle Kocher, chef för den franska kraft- och gaskoncernen Engie, uttrycker det, ”en ny industriell revolution väntar”. En revolution som gör det möjligt för världen att möta sitt växande energibehov på ett mera hållbart sätt – ett sätt som ger oss en renare, hälsosammare och ljusare framtid.

Relaterat innehåll