I takt med verksamheten

I takt med verksamheten

Leif Johansson är en av Sveriges mest inflytelserika personer. Hans karriär har gått från klarhet till klarhet och ordet ”pension” ingår inte i hans vokabulär.

Text Cari Simmons
Foto Getty Images

Bilar

Fakta

Leif Johansson
Familj: Gift sedan 45 år, fem barn samt barnbarn
Bosatt: Göteborg
Fritid: Har en svaghet för akustiska Martin-gitarrer. ”Martin-gitarrer är underbara instrument. De tillverkas i Nazareth, Pennsylvania, med en fantastisk blandning av högteknologi och hantverksskicklighet. Jag har ett par hemma, sex, sju stycken, faktiskt …”
Favorituttryck: ”Livet är ett paketerbjudande. Man tar det onda med det goda och kör på.”

Vid tio års ålder visste Leif Johansson allt som fanns att veta om slipning av lager. Hans far, Lennart Johansson, jobbade på SKF i 50 år, och arbetade sig upp från verkstadsgolvet till att så småningom bli bolagets VD.

– Min bror och jag gick ibland med honom till verkstaden på söndagarna. Han var genuint intresserad av tillverkning och en stor inspirationskälla, säger Leif Johansson.

Lennart Johansson ville att hans söner skulle få en bra utbildning – något han själv inte hade fått möjlighet till. När den 14-årige Leif meddelade att han ville spela i ett rockband, svarade Lennart att han fick göra precis vad han ville så länge han kom hem med bra betyg i matte och naturkunskap.

– Nu, vid 65 års ålder, tycker jag att han tänkte helt rätt. Världen slapp en dålig gitarrist, säger Leif Johansson.

Även om Leif Johansson fortsatte att spela gitarr blev han ingenjör, och resten är historia.

Jag älskar att arbeta och träffa kompetenta människor. Jag tycker verkligen om att ingå i en större grupp.
Leif Johansson

Karriären började i raketfart. Endast 27 år gammal blev Leif Johansson VD för motorcykelverksamheten i företaget Husqvarna, som numera tillverkar maskiner för skog, park och trädgårdar. Därefter blev han VD för den tidigare tillverkaren av kontorsmaskiner, Facit, och sedan fortsatte han till Electrolux och Volvokoncernen. I dag är han ordförande i Ericsson och i Astra-Zeneca, styrelseledamot i Autoliv (tillverkare av säkerhetsutrusning till bilar), ordförande i Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), styrelseledamot i European Round Table of Industrialists (ERT) samt rådgivare till borgmästaren i Beijing och guvernören i Kinas Jiangsu-provins. Och ändå har han tid att driva ett eget investmentbolag.

– Du känner väl till uttrycket, ”vill du få något uträttat, fråga en strängt upptagen person”. Jag är mycket fokuserad, och förmodligen lever jag ett synnerligen strukturerat och disciplinerat liv, säger Leif Johansson.

Under åren har Leif Johansson belönats med H.M. Konungens medalj, franska Hederslegionen, hedersdoktorat och annat. Det är en bedrift för någon som säger att han aldrig har haft en långsiktig plan för sin karriär.

– Jag är en smula äventyrlig av mig, och jag brukar inte säga nej. Om ett företag vill anlita mig ställer jag gärna upp, säger Leif Johansson.

Leif Johansson har ofta hamnat på listor över landets mest inflytelserika personer, men han känner sig inte som en sådan. Han känner däremot det ansvar som följer med makt.

– Företagen bör verka i samklang med samhället för att överleva på lång sikt, säger Leif Johansson.

Leif Johansson

Leif Johansson har belönats med H.M. Konungens medalj, franska Hederslegionen, hedersdoktorat och annat.

Under sin långa karriär har Leif Johansson arbetat med stora svenska företag där det, som han säger, ”handlat om att agera”. Svenska företag började exportera på ett mycket tidigt stadium och var snabba att expandera utomlands.

– Vi har aldrig haft någon hemmamarknad att utveckla eller dra oss tillbaka till som tyska eller amerikanska företag. Men vi har legat bra till när det gäller teknologi och vetenskap, och har kunnat omvandla det till innovativa företag, säger Leif Johansson.

Dessa förutsättningar finns fortfarande, men Leif Johansson ser varningssignaler.

– Vi tappar unga människor mycket tidigt i skolan. De bestämmer sig för att matematik är svårt, och sedan lyckas vi aldrig styra tillbaka dem till att vilja lära sig det.

Mot bakgrund av att Sverige framöver kommer att ha brist på ingenjörer har Leif Johansson i sitt arbete på IVA fokuserat på att få fler unga människor att välja naturvetenskap och teknik som ämnen i skolan.

– Om vi kunde öka antalet unga människor som väljer natur- och teknikprogrammen vore halva problemet löst. Resten kan vi lösa med hjälp av invandring. Om vi inte lyckas med det, kommer vi att sakta men säkert tappa i värde, säger han.

Leif Johansson säger också att vi inte kan ta för givet att de svenska framgångarna fortsätter utan ansträngning.

– Jag tror att vi på riksnivå gjorde det mesta på fel sätt mellan 1968 och 1992. Vi beskattade privatpersoner och företag på ett sådant sätt att mycket få nya företag bildades i Sverige, och de gamla tog verkligen skada. Det var den värsta perioden i Sveriges företagshistoria, och vi såg en negativ produktivitetsutveckling nästan varje år, säger han.

Sedan dess har Sverige, enligt Leif Johansson, ”gjort det mesta rätt”. Det innebär ett skattesystem med incitament som främjar dem som vill starta nya företag i stället för att skrämma bort dem.

Leif Johansson har en fast tro på EU, och som aktiv medlem i ERT, blir han bestört när politikerna vill gå tillbaka till ”det gamla” Europa.

– Europa har en fruktansvärd historia av krig, och som jag ser det är det fortfarande ett starkt argument för EU.

Han är också rädd att förlora konkurrenskraften och den attraktiva investeringsmarknad som följer med ett enat Europa.

– Om vi börjar riva ner det vi byggt upp skulle alla länder förlora på det, särskilt de små länderna, säger han.

– Vi har också en ung generation som är van att kunna arbeta och studera var som helst i Europa. Den äldre generationen ska inte montera ner det som har uppnåtts.

Själv har Leif Johansson passerat 65, men har inga planer på pension.

– Nej! Jag älskar att arbeta och träffa kompetenta människor. Jag tycker verkligen om att ingå i en större grupp, och om sammanhanget dessutom är intressant ur ett teknologiskt eller vetenskapligt perspektiv, desto bättre, säger Leif Johansson.

Relaterat innehåll