Nästan som ny

Nästan som ny

Övergång till kretsloppstänkande – återanvändning, återtillverkning och återvinning – kan ge stora vinster både för ekonomin och för vår planet.

Text Allison Jackson
Illustration Jack Hudson

Övrig industri

Cirkulär ekonomi har kallats för nästa industriella revolution. ­Eftersom denna nya ekonomiska modell är tänkt att eliminera större delen av allt avfall genom att använda produkter, delar och råmaterial så länge som möjligt, börjar den öka i popularitet hos regeringar, företag och konsumenter som letar efter ett alternativ till den ohållbara ”köp, slit och släng”-filosofin.

Förespråkarna hävdar att den cirkulära ekonomin kan vara lösningen på våra stora ­utmaningar som befolkningstillväxt, minskande naturresurser och klimatförändringar. Men det kräver att alla engagerar sig.

– Det här är något som vi måste göra eftersom resurserna börjar bli uttömda. Vi närmar oss en punkt där det inte finns någon återvändo, och om vi vill leva på ett hållbart sätt måste vi genomföra radikala förändringar, säger Julia Stegemann, professor i miljöteknik på University College London och en av initiativtagarna till UCL Circular Economy Laboratory.

Vi närmar oss en punkt där det inte finns någon återvändo, och om vi vill leva på ett hållbart sätt måste vi genomföra så här radikala förändringar.
Julia Stegemann, professor i miljöteknik på University College London och en av initiativtagarna till UCL Circular Economy Laboratory

Cirkulär ekonomi är ett gammalt system som är mycket enkelt. I stället för att kasta saker som inte längre fungerar eller inte längre behövs kan man återanvända, återtillverka eller återvinna dem. Och det sker redan.

Den svenska klädkedjan H&M har ett världsomspännande system för att samla ihop kasserade kläder som sedan återvinns som nya kläder eller återanvänds som städtrasor. Sedan 2013 har företaget samlat in över 28 000 ton kläder och textilier – motsvarande över 120 miljoner t-tröjor – som annars skulle ha blivit fyllnadsmassor eller bränts upp.

Den franska biltillverkaren Renault är ett annat exempel på ett företag som har infört kretsloppstänkande i sin affärsmodell. Det har en återvinningsanläggning där allt från vattenpumpar till motorer renoveras och säljs till 50 till 70 procent av det normala priset. Återvinningen är lönsam med en omsättning på över 250 miljoner euro om året.

Den brittiska telekomjätten Vodafone har en inbytestjänst för att uppmuntra kunderna att lämna tillbaka sina gamla mobiler och surfplattor i utbyte mot rabatt på en ny enhet, eller möjlighet till köp på avbetalning. De återlämnade enheterna renoveras och säljs vidare, eller så plockar man isär dem och återanvänder delar.

no turning back

Brittiska Ellen MacArthur Foundation, en välgörenhetsorganisation grundad 2010 av den brittiska seglaren Ellen MacArthur med målsättningen att skynda på övergången till cirkulär ekonomi, anses ha populariserat begreppet, men tanken har funnits länge. Skillnaden är att det nu finns ett trängande behov av att sätta det i system i global skala.

Enligt en rapport från det globala tjänsteföretaget EY kommer medelklassen att öka med uppskattningsvis 3 miljarder människor till år 2030, vilket sätter en press utan motstycke på miljö och naturresurser som redan är allvarligt ansträngda.

Många ämnen, däribland guld, silver och volfram, kan vara förbrukade under de närmaste 50 åren, och exempelvis råolja blir svårare – och dyrare – att utvinna. Varupriserna ökar och miljöförstöringen påverkar tillgången på livsmedel.

– Övergången till cirkulär ekonomi kommer att leda till den största omvälvningen på 250 år när det gäller hur världen producerar och konsumerar, säger Peter Lacy, ansvarig för global hållbarhet på Accenture Strategy, ett annat ­världsomspännande företag inom professionella tjänster.

Omställningen innebär att produkter designas så att de håller längre och att komponenter och råmaterial återanvänds. Tillverkningen sker med hjälp av förnybar energi för att minska utsläppet av växthusgaser, luckor i leverantörskedjan täpps igen så att naturresurser och avfall återanvänds, och fokus skiftas mot att köpa och sälja tjänster snarare än produkter. I den här typen av ekonomi är det till exempel självklart att samåka till jobbet eller att vid behov hyra bil i stället för att köpa bilar som står oanvända 90 procent av dagen.

Experterna medger att övergången kommer att bli dyr, men de ekonomiska, sociala och miljömässiga vinsterna kan bli enorma.

Enligt World Economic Forum skulle en biljon dollar årligen sparas in enbart på material, medan hundratusentals jobb skulle skapas i renoverings- och återvinningsindustrin.

Med cirkulär ekonomi i Europa skulle BNP öka med upp till 11 procent till år 2030 och med 27 procent till år 2050, enligt Ellen MacArthur Foundation. Det kan jämföras med en beräknad ökning på 4 respektive 15 procent om vi fortsätter som tidigare.

Att återanvända eller återvinna mobiltelefoner skulle göra dem mycket billigare och fler konsu­menter skulle ha råd med förstklassiga tvättmaskiner om man kunde hyra i stället för att köpa dem.

Teknologin spelar en nyckelroll. Circle Economy i Nederländerna har utvecklat digitala verktyg och program för att företag och regeringar ska kunna genomföra kretsloppsinitiativ och dela med sig av sina erfarenheter.

– Det är viktigt att vi inte gör det komplicerat, med ett krångligt språk som begränsar och hämmar möjligheterna. På Circle Economy strävar vi alltid efter att göra den cirkulära ekonomin praktisk och genomförbar, säger Circle Economys VD Andy Ridley.

Men det kommer att ta tid.
– Det måste få ta en generation, och det är förmodligen den tid vi har på oss, men jag tror inte att vi har mycket mer än så, säger Julia Stegemann.

Relaterat innehåll