Sidenvägen till framtiden

Sidenvägen till framtiden

För att öka tillväxten på den inhemska och övriga asiatiska marknader är Kina på väg att återställa gamla handelsvägar, bland annat den berömda Sidenvägen. Det finns planer på stora nyinvesteringar i infrastruktur, transport­ och energi.

Text Jan Lindroth
Illustration Matt Murphy

Drygt hundra år före västerländsk tideräkning gjorde det kejserliga kinesiska sändebudet Zhang Qian en resa som skulle etablera begreppet Sidenvägen – den handelsrutt som öppnade Kina för handel med stora delar av Asien. Den nya handelsvägen förändrade på sin tid spelplanen radikalt. Nu försöker Kinas president Xi Jinping åstadkomma en motsvarande omvälvning genom att ge den legendariska handelsvägen ett nytt liv i modern tid.

Försäljning och råd

evolution@skf.com

Presidenten har lanserat den ”kinesiska drömmen”, en vision av hur Kina ska omvandlas till ett ”relativt välbärgat samhälle” till år 2021 när det kinesiska kommunistpartiet fyller 100 år. Det mer långsiktiga målet är att Kina ska vara en fullt utvecklad nation till år 2049, det vill säga lagom till 100-årsjubileet för folkrepublikens grundande.

Sidenvägen har alla möjligheter att ännu en gång definiera nya förutsättningar för den internationella handeln.

I slutet av 2013 tog president Xi Jinping ett stort steg mot att förverkliga sin vision om den Kinesiska Drömmen genom att lansera initiativet ”Belt and Road” (B&R). ”Belt” syftar på New Silk Road Economic Belt, som ska koppla samman Kina med Europa via de centrala och västra delarna av Asien. Med ”Road” avses 21:a århundradets sidenväg till sjöss som förbinder Kina med Sydostasien, Afrika och Europa.

I dag är fler än 100 nationer involverade i projektet, länder med en sammanlagd BNP på 21 biljoner amerikanska dollar. Den övergripande planen är mycket ambitiös. Potentiellt omfattar projektet cirka 70 procent av världens befolkning, ungefär hälften av världens BNP och ungefär en fjärdedel av alla varor och tjänster som levereras världen över.

Uppgraderingen och utbyggnaden av infrastrukturen och transportsystemen i de berörda regionerna är inget litet företag. Kina ska enligt uppgift investera totalt 4 miljarder dollar i B&R-länder.

Det är stora projekt som planeras. År 2016 uppgav officiella siffror att 900 kontrakt var på gång, till ett totalt värde av 890 miljarder dollar. Här ingår projekt som en gasledning från Bengaliska viken genom Myanmar till sydvästra Kina och en järnvägsförbindelse mellan Peking och transportnavet Duisburg i Tyskland. I april 2016 förvärvade det kinesiska rederiet Cosco 67 procent av Greklands näst största hamn Pireus. Härifrån bygger kinesiska företag ett nät för höghastighetsjärnväg som ska förbinda Aten med Ungern och så småningom med Tyskland.

Det är troligt att mer än hälften av alla nya kinesiska infrastrukturprojekt utanför Kina kommer att avtalas med B&R-nationer.

Men B&R-initiativet omfattar mycket mer än fysiska anslutningar och strukturer. Målet är att skapa världens största plattform för ekonomiskt samarbete, inklusive samordning av politik, handel och finansiering, i kombination med socialt och kulturellt samarbete.

Föga förvånande har politiker i många länder med entusiasm engagerat sig projektet. Varje gång president Xi Jinping besöker ett B&R-land initieras nya projekt. Som ett resultat sker Kinas utländska direktinvesteringar (FDI) i ökande utsträckning längs Sidenvägen. År 2015 ökade Kinas FDI i B&R-länderna dubbelt så snabbt som landets totala FDI. Både Ryssland och Mongoliet har deklarerat att de kommer att samordna sina infrastrukturplaner med Kina.

För att planerna ska bli verklighet är finansieringen avgörande. Hittills har Kina pumpat in 51 miljarder dollar i B&R. Finansieringen bygger i stor utsträckning på tre finansinstitut som stödjer utvecklingen av B&R – Silk Road Infrastructure Fund med 40 miljarder dollar, Asian Development Bank med 100 miljarder dollar och som omfattar 21 asiatiska länder, samt den nya utvecklingsbanken som bildas av BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina ) med 100 miljarder dollar.

Bildandet av den multilaterala asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken (AIB), initierat av Kina, är också starkt kopplat till B&R. Detta är en viktig milstolpe i Kinas nya globala strategi eftersom Kina har mer än en fjärdedel av röststyrkan i banken och den i framtiden kan utvecklas till en konkurrent till Världsbanken. I maj 2017 hade den Pekingbaserade banken 52 medlemsländer medan ytterligare 25 är potentiella medlemmar.

De första B&R-projekten är redan igång, där Europa och Asien arbetar sida vid sida som olika handelsblock. Detta utmanar USAs traditionella sätt att betrakta världshandeln. USA ser två primära handelsvägar – en över Atlanten och en över Stilla havet – i båda fallen med USA i centrum. Sidenvägen har alla möjligheter att ännu en gång definiera nya förutsättningar för den internationella handeln.

 

Relaterat innehåll