Jenny Rissveds

Topprestationer

Text Erik Aronsson
Foto Getty Images

Tätningar

Cykling har varit en idrottsgren i sommar-OS ända sedan den moderna olympiska rörelsen föddes 1896. Då ingick ett landsvägslopp och fem lopp på bana. Mountainbike är däremot en ganska ny gren – den introducerades vid OS i Atlanta 1996.

Mountainbike som sport har sina rötter i 1970-talet, när åkare i USA mekade med sina cyklar och anpassade dem till de tuffa villkor det innebär att cykla off-road. Ombyggda tunga cruisercyklar, utrustade med bättre bromsar och bredare hjul, användes för cykling nedför smala bergsvägar. Det var inte förrän i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet som företag som tillverkade landsvägscyklar började ta fram mountainbikes i tekniskt avancerade lättviktsmaterial.

Med tanke på hur många olika sorters terräng det finns där man kan köra mountainbike har det skett en uppdelning av sporten. I dag tävlar mountainbikeåkarna i grenar som cross country, downhill och freeride.

Nino Schurter

Nino Schurter från Schweiz vann herrarnas mountainbike vid OS i Rio 2016.

Den olympiska disciplinen mountainbike är av typen cross country där deltagarna tävlar på en bana som kan bestå av branta backar, bergiga utlöpare och tät skog, ibland i hastigheter upp till 70 kilometer i timmen. I den farten och i den sortens terräng kan ett fall bli mycket dramatiskt, därför är det av yttersta vikt att de tävlande kan lita helt och fullt på sin utrustning.

Vid OS 2016 i Rio Olympics vann Nino Schurter från Schweiz och Jenny Rissveds från Sverige guld i mountainbike. Båda åkarna använder cyklar med framgafflar från DT Swiss som är utrustade med SKFs gaffeltätningar. De är utvecklade för att ge låg friktion och maximal markkontakt vid cyklingen.

Relaterat innehåll