hi_rac1386_alt

Världens tuffaste lopp

Varje år utsätter förare både sig själva och sina fordon för ett extremt uthållighetstest under Dakarrallyt.

Text Linas Alsenas Foto Getty images; Tomáš Racek

Bilar Konstruktion Övrigt Tillförlitlighet Tätningar Lastbilar och släpvagnar

Fakta

Vinnande support
SKF i Sydafrika är stolt sponsor till Toyota Motorsport. Teamet Toyota Imperial South Africa kom på andra plats i bilkategorin vid Dakarrallyt 2013, med en racerversion av modellen HiLux som kördes av Giniel de Villiers och Dirk von Zitzewitz.

– Det krävs tre saker för att vinna lopp: tillförlitlighet, hastighet och bra folk på förarplatsen, både förste- och andreföraren. Därför använder vi endast lager från SKF och originaldelar i våra bilar, säger Glyn Hall, ansvarig för Toyota Motorsports team.

Relaterade länkar

The Dakar Rally

År 1977 räddades fransmannen Thierry Sabine från den libyska öknen efter att ha åkt vilse under en motorcykeltävling. Denna upplevelse förändrade hans liv. Han återvände till Frankrike och grundade året därpå Dakarrallyt. Den 1 000 mil långa resan lockade 170 förare, såväl professionella som amatörer, att delta på motorcykel eller i bil. En kategori för lastbilar tillkom 1980 och en för fyrhjulingar 2009.

Under större delen av Dakarrallyts historia har loppet körts från Paris till Dakar i Senegal, men säkerhetsrisker på vägen gjorde att loppet ställdes in 2008. Året därpå hölls tävlingen i Sydamerika och där har den blivit kvar sedan dess.

Dakarrallyt har haft sina toppar och dalar under åren, men tävlingsdeltagarna har förblivit lika hängivna. Bland vinnarna återfinns motorcyklisterna Cyril Neveu (fem titlar), Edi Orioli (fyra titlar) och Cyril Despres (fem titlar). Lastbilschauffören Vladimir Chagin har vunnit flest gånger (sju) i en enskild kategori. År 2001 blev tyskan Jutta Kleinschmidt den första kvinnan att vinna Dakar, i bilkategorin. Den deltagare som har nått störst framgång i Dakar är dock utan konkurrens fransmannen Stéphane Peterhansel, som har vunnit sex gånger på motorcykel och fem gånger i bil. Sin senaste seger kammade han hem 2013.

Loppet i 2013 års tävling avgick från Lima i Peru, fortsatte genom Tucumán i Argentina, med målgång i Santiago i Chile. Tävlande från 53 länder deltog, och de som gick i mål körde upp till 80 mil om dagen i 15 dagar. Färden gick genom öknar, över berg och floder – en unik och oförglömlig prestation.

 

I huvudet på en förare
– Efter omkring två minuters betänketid sa jag ”ja”. Jag lade på luren och undrade vad jag just hade gett mig in på, berättar Marco Reinike da la Vega, försäljningsingenjör vid SKF från norra Chile.

Det var så han började köra Dakarrallyt:
– Jag hade ingen motorcykel, inget team, ingen underhållsservice och bara tre månader på mig att ordna allt detta.

Hans insatser i ett par lokala tävlingar hade, till hans stora förvåning, kvalificerat honom för ett wild card i Dakarrallyt 2012.

Bara omkring två tredjedelar av deltagarna – varav många är professionella förare – går i mål. Tävlingen visade sig också bli mycket ansträngande för Marco Reinike da la Vega:
– Jag körde en etapp. Sedan mekade jag med cykeln, tog en dusch, åt och sov. Nästa dagsetapp startade redan klockan fyra på morgonen, så det blev dåligt med både sömn och mat under tävlingens 15 dagar. Men jag gick i mål!

I och med att Marco fullföljde loppet blev han kvalificerad att tävla 2013. Denna gång var han bättre förberedd och hade mer stöd. Trots det bjöd tävlingen på många utmaningar:
– Vid ett tillfälle körde jag i 140 kilometer i timmen på femte växeln när den bakre bromsen slutade fungera halvvägs in i en kurva. Jag körde rakt genom skyddsavspärrningarna, men varken jag eller någon annan blev skadad och det tog bara runt en timme att laga cykeln.

Marco konstaterar nöjt att SKF-komponenterna på hans motorcykel – som hjullager, gaffeltätningar och smörjning – fungerade perfekt. Han gick i mål med bättre resultat än 2012, och slutade på plats 79 av 196 tävlande i motorcykelkategorin. Sedan tog det ett par veckor innan han började planera för Dakarrallyt 2014.

– Racing är beroendeframkallande, på ett bra sätt, säger Marco.

Relaterat innehåll